Så vad gör man när allt omkring en rasar? Man stannar upp, funderar en stund och sen bygger man upp det igen.
Jag är inte den som ger upp, jag ska försöka vara den som inte ger upp.

Jobbet slutar vilken dag som helst, sen har man den roliga uppgiften framför sig: Söka jobb, alternativt komma på nånting annat vettigt man vill göra med sitt liv. Visst vill jag köra huvudet i sanden, men vad vinner man på det?
Lägenhet verkar ha ordnat sig iallafall, sen om det är så att jag vill vara kvar i Östersund eller inte, så långt har jag inte kommit i mina tankar än. Borde kanske passa på att göra nånting annat, men vad är det som säger att nånting annat är mycket bättre än det som är här?

Sen så ska jag försöka att inte bli hypokondriker, men det är inte lätt när ålderskrämporna börjar visa sig.
Eller vad det nu kan vara.

Akta dig från Rabies.