Lyssnar på lite Winnerbäck och kommer på mig själv att det var länge sen sist.
Är väl en fem år sen jag lyssnade väldigt aktivt på honom, är lite minnen, men inte så farligt.
Träningen idag var helt okej, nu skulle jag kunna tänka mig att bli kliad på ryggen.

Min kära brorson (en av dem) saknade mig en kväll när han skulle sova: " Åh, nu skulle Marielle varit här med sina klor.." Ja, han gillar när jag kliar honom på ryggen, men klor!?
Jag ser mig själv som en gråhund med grova klor som smattrar mot golvet.

Tror jag åker ner och kliar lite rygg imorgon, det är bra med lite miljöombyte ibland.
Nej, nu ska jag ägna en stund åt boken jag läser, sen så blir det kudden.

Jag är bättre än så, en vacker dag inser jag det på riktigt också.